Boken har kommit

Här följer ett litet smakprov på fotoboken som jag beställt efter att ha fått ett presentkort av Royal Canin!

Människan är inte alltid hundens bästa vän

Jag blir så fruktansvärt upprörd när jag ser djur fara illa och tyvärr finns det scenarier som dyker upp titt som tätt som jag inte riktigt kan acceptera. Idag när jag promenerade förbi en krog på väg till ett pizzeria så satt det en hund uppbunden utanför. Typen var av amstaffsorten och de har ju en tämligen tunn och kort päls vilket leder till att de blir blöta inpå bara huden när de utsätts för regniga dagar. Idag regnade det och blåste. Mycket. Hunden satt kvar på samma plats när jag återigen passerade krogen ca 30 minuter senare. Okej, det är inte hela världen. Hundar klarar ju av det mesta i väderlag. Men jag blir så förbannad på människor som utsätter sina hundar för situationer som kan framkalla osäkerhet och rädsla. Om du vill gå ut och ta dig ett glas på krogen, fine. Men se då till att lämna hunden på ett ställe där den känner sig säker! Och om du nu tvunget måste ta med dig hunden, så se för fan till att du själv sitter där ute i rusket och gör din hund sällskap. Jag led med den stackars hunden som fick tillbringa sin kväll så och i efterhand ångrar jag bittert att jag inte stormade in på krogen och läxade upp ägaren. Och sorgligt nog vet jag ju att hunden antagligen lyckligt kommer svansa runt när dess ägare till slut dyker upp för att ta den med sig. Hunden är onekligen människans bästa vän, tyvärr kan man inte vända på det och samtidigt tala sanning. Somliga borde inte få ha hund!


Ursäkta utbrottet, men behövde skriva av mig för en avreaktion.

long time no see

Ja, då var det där med att ta sig tid att blogga. Jag måste skärpa mig! Jag tycker ju att det är bra att skriva av mig efter träningar och analysera sånt som händer. Och mycket har hänt sedan sist. Eller mycket och mycket, men en del iallafall.
Vi har sedan dess bara haft två tävlingshelger tyvärr. Mer har inte hunnits med. Den 21 och 22 augusti var vi i Nässjö, agilityloppet gick åt skogen när det gällde kontakfälten (såklart...) och i hoppklassen blev det en ynka liten avgörande miss som diskade oss. Så det var ingen höjdarhelg, men kul att komma ut och träffa allt folk och alla hundar!

Under helgen i Nässjö så bokade vi tid för massage hos Carina och när vi väl kom dit någon vecka senare så visade det sig att Vilda hade en sträckning i bakbenet. Stackarn! Så det blev koppeltvång och LUGNA promenader för en vecka framåt. Heja, med ett sådant krutpaket! Men det gick bra ändå och efter att ha blivit masserad ytterligare några gånger så är hon i form igen!

Och skönt var det att Vilda blev okej igen, för strax därpå skulle vi åka och träna för Jenny Damm, vilket nu kunde ske utan några problem. Det var andra gången jag var hos Jenny och jag överdriver inte när jag säger att jag är mer nervös hos henne än på tävlingar. Vilket är lite dumt, för man gör lite onödiga missar som man kanske inte skulle gjort i vanliga fall. Men det blev ett lyckat träningstillfälle ändå. Man får ut så väldigt mycket av att träna för någon som är så duktig och dessutom ser allt!

Jenny försöker få Atlas att svänga :)

Lilla Wilma är taggad inför träningen

Den 2 oktober tävlade vi på hemmaklubben i Jönköping. Jag hjälpte till lite på tävlingen innan jag självs skulle starta så för att Vilda skulle slippa sitta still ute i kylan så körde jag hem henne till Elin tidigt på morgonen. Hon skulle själv tävla och komma lite senare. Så inte nog med att jag satt och var lite nervös över min egen start, nu satt jag dessutom och var stressad och nervös för att göra fel innan själv loppen. Håhåjaja. Kanske var det därför det gick så bra i hoppklassen!
Det var en lite klurig banan, då tänker jag framförallt på slalomingången som inte var att leka med. Innan slalomet var det ett hopphinder och när hundarna landade efter det så var de nästan inne i mitten av slalomet. Så man fick ta upp dem ordentligt där för att ge dem en rimlig chans. Men det lyckades och vi gick i mål på 0 fel och tiden 31.41 vilket ledde till en placering på andra plats och första pinnen i hoppklass 2! Härligt!

Agilityloppet gick väldigt mycket sämre. Jag vet inte vad som hände i starten, men käpprätt åt skogen gick det iallafall. Om man ska se till hur jag tänkte att det skulle vara. Vilda hamnar bakom mig när jag egentligen vill göra ett framförbyte, men hon tar rätt tunnel och vi kan fortsätta loppet. Dock hamnar jag ganska långt efter redan från start så det känns som att jag hela tiden skötte min handling på flera meters avstånd. haha. Vi gick i mål på 15 fel (två kontaktfält samt en rivning), men jag var glad ändå!

Eftersom det var en tid sedan nu så minns jag inte riktigt hur det gick för alla, så:
Ingen nämnd, ingen glömd. Men grattis till alla er som nollade och tog placeringar och pinnar!

Vilda med sina priser efter hoppklassen!

Emma har sytt upp ett namnbroderat halsband åt Vilda som vi köpte. Tackar så mycket för det!