torsdag 24 december 2009
tisdag 8 december 2009
Man skulle nog kunna tro att jag och Vilda inte gör något alls om dagarna nu när jag uppdaterar bloggen så mycket. Men så är naturligtvis inte fallet. Förvisso är vi både väldigt lata om förmiddagarna och kan ligga och slappa så länge som det finns möjlighet. Sådan matte, sådan hund. Eftersom vi tillåter Vilda att vara i möbler så händer det allt som oftast att jag vaknar av att jag balanserar på sängkanten, nära att trilla ur. Då har det lilla yrvädret lagt beslag på både säng och kudde och knorrar mest på ett belåtet sätt om man knuffar lite på henne. Och för det mesta är det bara mysigt.
Men sedan tar vi ju alltid ordentliga promenader om dagarna och hittar på små roliga saker att sysselsätta oss med. Det gäller ju att hålla hunden stimulerad trots allt, haha!
Idag passade vi på att träna lite på campingen och de perfekta staketen och sedan satte jag upp slalomet hemma i trädgården så att Vilda fick sig en liten genomkörare. Och nog var hon ivrig nu när vi inte tränat på ett tag! Lite för ivrig till och med.. men till slut var jag nöjd och belåten! Tränade en del på att kunna göra ett bakombyte när jag skickat in henne i slalomet, gick väldigt bra! Duttande tränar vi ju också med jämna mellanrum, men jag får fruktansvärt dåligt tålamod vad det gäller det där locket. Måste skärpa till mig!
Men sedan tar vi ju alltid ordentliga promenader om dagarna och hittar på små roliga saker att sysselsätta oss med. Det gäller ju att hålla hunden stimulerad trots allt, haha!
Idag passade vi på att träna lite på campingen och de perfekta staketen och sedan satte jag upp slalomet hemma i trädgården så att Vilda fick sig en liten genomkörare. Och nog var hon ivrig nu när vi inte tränat på ett tag! Lite för ivrig till och med.. men till slut var jag nöjd och belåten! Tränade en del på att kunna göra ett bakombyte när jag skickat in henne i slalomet, gick väldigt bra! Duttande tränar vi ju också med jämna mellanrum, men jag får fruktansvärt dåligt tålamod vad det gäller det där locket. Måste skärpa till mig!
onsdag 25 november 2009
vardag
Vi har tagit en liten semester från agilityträningen, har inte tränat sedan Varbergstävlingen iallafall och lär inte göra det den här veckan heller. Och jag tror vi båda mår bra av ett litet break. Den senaste veckan har vi varit väldigt mycket nere på Framtassen. Eva har varit sjuk så jag har fått hoppa in och jobba så då har Vilda naturligtvis fått vara med mig som sällskap. Så vi har utnyttjat trimmet en del till pälsvård vilket ju är jättebra! Jag har förvisso ett trimbord här hemma, och alla borstar jag kan tänkas behöva. Tillochmed en minitrimmer för att kunna raka henne mellan trampdynorna. Men det är något visst när det kommer till att jobba i ett riktigt trimrum! Jag tänker mig nog faktiskt att jag ska ge Vilda en välbehövlig dusch där också när jag får chansen.
I brist på agilityträning så har vi istället ägnat oss åt lite annat, jag försöker tänka lite kreativt kring nya trick att lära Vilda och ska nog gå in helhjärtat för att lära henne något nytt och underhållande! Funderar på att lära henne gömma sig under tassarna när jag pratar om åskan eller så, man kan ju göra något positivt av hennes rädsla för åska och skott kanske. Fast till kommande år ska jag nog gå in ordentligt för att träna bort hennes skotträdsla. Det gör mig så sorgsen att se henne vara livrädd till olika högtider. Senast idag så var hon på väg att sticka ifrån mig när vi var ute på promenad och det pg a ett lågt flygande flygplan. När man dessutom inte har sin hund i koppel blir man ju än mer orolig ifall den skulle sticka! Så ja, det är minsann något att gå in för i framtiden!
I brist på agilityträning så har vi istället ägnat oss åt lite annat, jag försöker tänka lite kreativt kring nya trick att lära Vilda och ska nog gå in helhjärtat för att lära henne något nytt och underhållande! Funderar på att lära henne gömma sig under tassarna när jag pratar om åskan eller så, man kan ju göra något positivt av hennes rädsla för åska och skott kanske. Fast till kommande år ska jag nog gå in ordentligt för att träna bort hennes skotträdsla. Det gör mig så sorgsen att se henne vara livrädd till olika högtider. Senast idag så var hon på väg att sticka ifrån mig när vi var ute på promenad och det pg a ett lågt flygande flygplan. När man dessutom inte har sin hund i koppel blir man ju än mer orolig ifall den skulle sticka! Så ja, det är minsann något att gå in för i framtiden!
tisdag 17 november 2009
Tävling 091114
I lördags var jag och Vilda i Varberg för säsongens sista agilitytävling! Jag har börjat bli hemskt nervös vad det gäller tävlingar på sista tiden, men det är väl så det blir när man börjar ställa lite krav på sig själv. Till att börja med var det agilityklassen där det var 120 large-ekipage som ställde upp. En relativt enkel bana, men som ändå innehöll suna klurigheter! Med tanke på min nervositet innan vi klev in på plan så bestämde jag mig för olika delmål: Vilda skulle fixa starten. Hon skulle gå mellan på mitt mellankommando och ligga stilla fram tills dess att jag gav henne ett körkommando. Och mitt andra delmål var att vi skulle komma runt utan att diska oss. Dessa delmål lugnade mina nerver lite och efteråt kändes det bra att vi fixat båda delmålen. Vi klarade oss också undan med totalt 10 hinderfel. Två kontaktfält naturligtvis. Men i agilityklasserna är jag väldigt nöjd med 10 hinderfel och den här gången räckte det för att vi skulle hamna på en 23:e plats.
Hoppklassen gjorde mig kanske än värre nervös än tidigare. En väldigt mycket mer klurig bana som innehöll både ett staket och slalom från "fel" håll. Dessutom innebar den smidigaste vägen ett byte efter nästan varje hinder. Det gällde att hålla tungan rätt i mun minst sagt! Banvandringen var väldigt snabbt över och jag kände mig inte alls säker på mina byten eller beslut. Skulle jag satsa på ett felfritt varv och springa en längre sträcka för att komma in i slalomet från rätt håll? Eller skulle jag våga testa att skicka Vilda på ett slalom från "fel" håll på tävling? Och jag bestämde mig nog inte förren jag gick in framför starten. Jag tog den långa vägen för att få "rätt" slalom. Och det gick bra, över förväntan! Men domaren tyckte nog att jag samlade upp Vilda lite för mycket innan slalomet och gav oss en vägran. Men det var överhuvudtaget inte Vildas fel och hade inte alls med slalomet att göra! Det var jag som i stressen och nervositeten inte litade tillräckligt på min hund. Men det var också det enda misstaget som gjordes under loppet och vi klev av planen med 5 poängs fel. Vilket gav oss en 13:e placering och t om pris.
Det känns naturligtvis lite bittert att inte knipa den tredje och sista pinnen, men när jag tänker på saken så är jag inte säker på att jag vill gå upp i klass 2 medan vi ännu inte är 100 % säkra på alla hinder. Och nu har jag ju dessutom ett mål inför kommande år vilket också är en liten push!
Tyvärr måste jag överlista systsemet vad det gäller banskiss-programmet lite innan jag kan visa er de båda banorna, men de kommer så småningom!
Jag vill passa på att gratta Elin och Yra som vann hoppklassen och tåg sin tredje pinne i hoppklass 1! Kör på tennisbollen i fortsättningen också! ;)
Hoppklassen gjorde mig kanske än värre nervös än tidigare. En väldigt mycket mer klurig bana som innehöll både ett staket och slalom från "fel" håll. Dessutom innebar den smidigaste vägen ett byte efter nästan varje hinder. Det gällde att hålla tungan rätt i mun minst sagt! Banvandringen var väldigt snabbt över och jag kände mig inte alls säker på mina byten eller beslut. Skulle jag satsa på ett felfritt varv och springa en längre sträcka för att komma in i slalomet från rätt håll? Eller skulle jag våga testa att skicka Vilda på ett slalom från "fel" håll på tävling? Och jag bestämde mig nog inte förren jag gick in framför starten. Jag tog den långa vägen för att få "rätt" slalom. Och det gick bra, över förväntan! Men domaren tyckte nog att jag samlade upp Vilda lite för mycket innan slalomet och gav oss en vägran. Men det var överhuvudtaget inte Vildas fel och hade inte alls med slalomet att göra! Det var jag som i stressen och nervositeten inte litade tillräckligt på min hund. Men det var också det enda misstaget som gjordes under loppet och vi klev av planen med 5 poängs fel. Vilket gav oss en 13:e placering och t om pris.
Det känns naturligtvis lite bittert att inte knipa den tredje och sista pinnen, men när jag tänker på saken så är jag inte säker på att jag vill gå upp i klass 2 medan vi ännu inte är 100 % säkra på alla hinder. Och nu har jag ju dessutom ett mål inför kommande år vilket också är en liten push!
Tyvärr måste jag överlista systsemet vad det gäller banskiss-programmet lite innan jag kan visa er de båda banorna, men de kommer så småningom!
Jag vill passa på att gratta Elin och Yra som vann hoppklassen och tåg sin tredje pinne i hoppklass 1! Kör på tennisbollen i fortsättningen också! ;)
onsdag 4 november 2009
Träning
Då var det dags för träning igen. Blev bara jag och Ulrika på planen idag så vi orkade inte släpa ut så många tunga hinder. Dessutom var det bitande kallt och små snöflingor dalade!
Vi satte upp en kombination som bara innehöll hopp och slalom. Delade upp slalomet i delar så att vi fick tre gånger fyra pinnar och så hopp mellan dem. Så la vi upp det som så att vi fick träna på både höger- och vänsterslalom. Smart tänkt av oss alltså, he he. Blir mer och mer nöjd med Vildas slalom när jag springer på vänster sida om slalomet. Det går bättre och bättre för varje gång. Däremot fuskade hon idag när jag sprang på högersidan. Tog fel ingång och hoppade över en och ibland två pinnar - illa! Därmot lyckades jag faktiskt göra ett bakombyte bakom ett slalom när hon drog ordentligt på det! Det hade jag faktiskt aldrig kunnat drömma om att vi skulle lyckas med i nuläget! Och hon drog faktiskt på slalomet, också en höjdare!
Vidare har jag också löst "liggproblemet", numera får vilda gå mellan mina ben för att därefter lägga sig så att jag står gränsle över henne. Det gick faktiskt mycket smidigt och lära in och hon gör det med glädje hittills :)
Dagens kombination
Vi satte upp en kombination som bara innehöll hopp och slalom. Delade upp slalomet i delar så att vi fick tre gånger fyra pinnar och så hopp mellan dem. Så la vi upp det som så att vi fick träna på både höger- och vänsterslalom. Smart tänkt av oss alltså, he he. Blir mer och mer nöjd med Vildas slalom när jag springer på vänster sida om slalomet. Det går bättre och bättre för varje gång. Däremot fuskade hon idag när jag sprang på högersidan. Tog fel ingång och hoppade över en och ibland två pinnar - illa! Därmot lyckades jag faktiskt göra ett bakombyte bakom ett slalom när hon drog ordentligt på det! Det hade jag faktiskt aldrig kunnat drömma om att vi skulle lyckas med i nuläget! Och hon drog faktiskt på slalomet, också en höjdare!
Vidare har jag också löst "liggproblemet", numera får vilda gå mellan mina ben för att därefter lägga sig så att jag står gränsle över henne. Det gick faktiskt mycket smidigt och lära in och hon gör det med glädje hittills :)
Dagens kombinationonsdag 28 oktober 2009
Träning
Idag var vi uppe och tränade mitt på dagen när det fortfarande var ljust - skönt! Satte bara upp lite små kombinationer då orken till att släpa ut hinder tröt.. Men man kan göra mycket med en kub och ett staket och slalom! (se bild)
Tränade olika slalomingångar med lyckat resultat och blev faktiskt mycket nöjd med de olika byten och vägval vi gjorde!
Dock, och väldigt mycket dock, tror jag inte att min kära hund förstår vad ligg innebär! (Vad gick det fel undrar man ju..) Jag ska ju som sagt lägga henne i starten och när hon väl lagt sig så ligger hon kvar, vilket naturligtvis är bra. Men just att förstå att hon ska lägga sig ner verkar ta väääääldigt lång tid. Och istället skäller hon, som en besatt. Vilket gör mig galen och dessutom skapar ett dåligt tålamod hos mig. Annars brukar Vilda vara ganska snabb i sina försök att göra det hon ska så det gör mig lite orolig. Kanske får jag helt enkelt ta och köra lite grundträning, vi börjar kanske tappa den lydnad vi en gång kunde? Skällandet är ju ändock ett tecken på att hon inte förstår vad det är jag vill att hon ska göra..
På sätt och vis känns det ändå som en trotsgrej från hennes sida, hon stänger liksom av och söker inte min uppmärksamhet på plan längre. Och jag kan inte komma på vad det skulle bero på och det känns onekligen lite bittert. Jag överväger att ta en vila från agilityn i några veckor för att se om det hjälper, men annars vet jag inte. Har ni några idéer?
Tränade olika slalomingångar med lyckat resultat och blev faktiskt mycket nöjd med de olika byten och vägval vi gjorde!
Dock, och väldigt mycket dock, tror jag inte att min kära hund förstår vad ligg innebär! (Vad gick det fel undrar man ju..) Jag ska ju som sagt lägga henne i starten och när hon väl lagt sig så ligger hon kvar, vilket naturligtvis är bra. Men just att förstå att hon ska lägga sig ner verkar ta väääääldigt lång tid. Och istället skäller hon, som en besatt. Vilket gör mig galen och dessutom skapar ett dåligt tålamod hos mig. Annars brukar Vilda vara ganska snabb i sina försök att göra det hon ska så det gör mig lite orolig. Kanske får jag helt enkelt ta och köra lite grundträning, vi börjar kanske tappa den lydnad vi en gång kunde? Skällandet är ju ändock ett tecken på att hon inte förstår vad det är jag vill att hon ska göra..
På sätt och vis känns det ändå som en trotsgrej från hennes sida, hon stänger liksom av och söker inte min uppmärksamhet på plan längre. Och jag kan inte komma på vad det skulle bero på och det känns onekligen lite bittert. Jag överväger att ta en vila från agilityn i några veckor för att se om det hjälper, men annars vet jag inte. Har ni några idéer?
onsdag 21 oktober 2009
Träning
Körde ett intensivt pass idag i det ruggiga vädret! Satte upp en kombination som några av oss medlemmar tränade på hos Jenny Damm när vi var hos henne för några veckor sedan. En till synes enkel kombination, men den innehar sina klurigheter! Mellan hinder nummer 7 och slalomet så ska jag som förare hinna göra ett tight framförbyte vilket innebär att jag ska hinna backa och snurra runt, samt samla in Vilda så att hon får en snäv sväng över hindret. Lättare sagt än gjort! Inte blev jag helt nöjd med resultatet heller. I det näst sista försöket fick jag ändå till bytet och Vilda fick en fin och snäv sväng och tog ingången i slalomet väldigt bra. Däremot hoppade hon över de två sista pinnarna i slalomet(?)! Mycket knasigt var det..
Tränade starter också vilket gav ett bättre resultat. Har bestämt mig för att alltid lägga henne ner i starten nu. Det skiljer starten från 'vanliga' sittövningar och gör förhoppningsvis att hennes koncentration ökar lite när det kommer till agilityn!
Dagens kombination!
Tränade starter också vilket gav ett bättre resultat. Har bestämt mig för att alltid lägga henne ner i starten nu. Det skiljer starten från 'vanliga' sittövningar och gör förhoppningsvis att hennes koncentration ökar lite när det kommer till agilityn!
Dagens kombination!koppel
Lovade ju bilder på Hurtta-kopplet som jag fick av Eva, varsågoda!
Nu blir det träning på June!
Nu blir det träning på June!
tisdag 20 oktober 2009
Vardagen har sin stilla gång
De senaste dagarna har mor min besökt min syster i Köpenhamn så Vilda har återigen bott hos mig på Rosenlund. Vilket jag glädjer mig åt! Det har inte blivit någon jätteaktiv träning över helgen dock, däremot har vi umgåtts med en del andra hundar så Vildan har fått busa av sig sin energi ordentligt. I lördags träffade vi Jossan och Nellie. Nellie är en åttaårig Greyhound och som bekant så kan de ju konsten att springa. Speciellt då det kommer små harar uppspringande framför dem, ehe ehe. Jävlar vad det gick! Vilda sprang med mest för fartens skull, hon skulle ju aldrig komma ikapp en hare vilket hon sedan länge förstått. Men denna Nellie, det var ett under att den lilla haren kom undan! Jag tror nog att strecket som försvann över fältet sov gott natten därpå iallafall.
Senare under lördagskvällen fick Vilda umgås lite med Yra, vilket nog uppskattades trots båda hundarnas talande avundsjuka när respektive matte pratade lite fööör mycket med kamratens hund.
Kampen om "duttandet" har naturligtvis fortgått, dock känns det som att vi har kört fast lite. Eller så är det jag som är otålig. Det vill sig bara inte att Vildas nos stannar nere i marken tills jag släpper henne. Hon är ju ganska hoppig av sig och vill heeeemskt gärna har den där belöningen, så blicken söker sig alltid mot mig efter att hon duttat. Jag försöker numera slänga belöningen på marken brevid locket för att öka hennes intresse nedåt, men då når vi problemet att hennes päls täcket locket så att jag inte ser om hon verkligen duttar på det eller inte. Suck! Jag kanske får ta och sätta upp hennes skägg i massa småtofsar snart?!
Däremot har vi gått in för tricket "rulla runt" vilket går framåt. Hon behöver fortfarande lite övertydligt stöd från min sida, men snart ska det nog sitta minsann.
Vi har haft tur de senaste dagarna under våra promenader då det har funnits tillfälle att träna lite startövningar på ett fält på campingen här i närheten. Där husvagnarna ska stå (när det inte lyser om deras frånvaro) finns det små staket uppställda och där har vi passat på att träna lite starter och byten. Det har nog roat somliga promenerare som stannat till för att titta på oss! Det här med starter är ju något som känns otroligt viktigt och som så länge inte var några som helst problem för oss. Men så fick Vilda en extra agilitykick någon gång i våras och var så överexalterad att hon började tjuvstarta. Vilket i sin tur kan leda till att ett helt lopp blir förstört då jag aldrig hinner ikapp i mina byten. Så numer lägger jag alltid ner en viss tid på att träna just starter!
Senare under lördagskvällen fick Vilda umgås lite med Yra, vilket nog uppskattades trots båda hundarnas talande avundsjuka när respektive matte pratade lite fööör mycket med kamratens hund.
Kampen om "duttandet" har naturligtvis fortgått, dock känns det som att vi har kört fast lite. Eller så är det jag som är otålig. Det vill sig bara inte att Vildas nos stannar nere i marken tills jag släpper henne. Hon är ju ganska hoppig av sig och vill heeeemskt gärna har den där belöningen, så blicken söker sig alltid mot mig efter att hon duttat. Jag försöker numera slänga belöningen på marken brevid locket för att öka hennes intresse nedåt, men då når vi problemet att hennes päls täcket locket så att jag inte ser om hon verkligen duttar på det eller inte. Suck! Jag kanske får ta och sätta upp hennes skägg i massa småtofsar snart?!
Däremot har vi gått in för tricket "rulla runt" vilket går framåt. Hon behöver fortfarande lite övertydligt stöd från min sida, men snart ska det nog sitta minsann.
Vi har haft tur de senaste dagarna under våra promenader då det har funnits tillfälle att träna lite startövningar på ett fält på campingen här i närheten. Där husvagnarna ska stå (när det inte lyser om deras frånvaro) finns det små staket uppställda och där har vi passat på att träna lite starter och byten. Det har nog roat somliga promenerare som stannat till för att titta på oss! Det här med starter är ju något som känns otroligt viktigt och som så länge inte var några som helst problem för oss. Men så fick Vilda en extra agilitykick någon gång i våras och var så överexalterad att hon började tjuvstarta. Vilket i sin tur kan leda till att ett helt lopp blir förstört då jag aldrig hinner ikapp i mina byten. Så numer lägger jag alltid ner en viss tid på att träna just starter!
fredag 16 oktober 2009
torsdag 15 oktober 2009
Träning
Idag var det i vanlig ordning träningsdags! Blev ett kyligt pass i blötsnö, usch! (en beardis i slask är inte en dröm direkt...)
Vi satte upp tre olika kombinationer som vi tränade på. Jag satsade mest på att träna slalomingångar och på att få ett flyt i slalomet från "fel håll". Detta är en av vårs svaga punkter. Det gick ganska bra kände jag. Däremot blev Vilda intresserad av någon lukt när hon skulle in i tunneln så det blev tvärstopp flera gånger. Sedan när har jag en spårhund?!
Vi tränade lite med "duttandet" på plan idag också, hon måste ju bli vad vid duttandet i alla möjliga miljöer.
I kombination 2 och 3 så tränade vi framförallt på starter och passiva pauser. Jag vill att Vilda ska kunna ligga lugnt och stilla även om jag springer en halv kilometer ifrån henne. Och det blev väl ett någorlunda resultat.
Jag var lite småkinkig idag så jag får ändå vara nöjd med träningen, det är ju inte lätt för Vilda att samarbeta med en tjurtant till matte.
(Vi har förresten fått ett jättefint koppel av Eva på Framtassen som tack för att jag hjälpt till lite med trimningar och så! Det kommer en bild längre fram.)
De tre kombinationerna vi tränade idag
Vi satte upp tre olika kombinationer som vi tränade på. Jag satsade mest på att träna slalomingångar och på att få ett flyt i slalomet från "fel håll". Detta är en av vårs svaga punkter. Det gick ganska bra kände jag. Däremot blev Vilda intresserad av någon lukt när hon skulle in i tunneln så det blev tvärstopp flera gånger. Sedan när har jag en spårhund?!
Vi tränade lite med "duttandet" på plan idag också, hon måste ju bli vad vid duttandet i alla möjliga miljöer.
I kombination 2 och 3 så tränade vi framförallt på starter och passiva pauser. Jag vill att Vilda ska kunna ligga lugnt och stilla även om jag springer en halv kilometer ifrån henne. Och det blev väl ett någorlunda resultat.
Jag var lite småkinkig idag så jag får ändå vara nöjd med träningen, det är ju inte lätt för Vilda att samarbeta med en tjurtant till matte.
(Vi har förresten fått ett jättefint koppel av Eva på Framtassen som tack för att jag hjälpt till lite med trimningar och så! Det kommer en bild längre fram.)
De tre kombinationerna vi tränade idaglördag 10 oktober 2009
Igår besökte jag och Vilda Framtassen i några timmar. Som vanligt blir man ju kvar där om man väl kommer dit ;)
Fick dessutom lite passivitetsträning på köpet, jag hjälpte nämligen Eva i trimmet lite så Vilda var tvungen att "ta hand om sig själv". Strosade runt i affären på egen hand och fick lite leksällskap av Anne som tittade in. Knyckte inget gott ur hinkarna heller - duktig hund!
Jag la undan en öronpeang och en borste också, fram till dess att jag får lite pengar i slutet av månaden. Nu blir det till att rycka öron på ett mer effektivt sätt! (Vilda kommer avsky mig...)
Så, mot kvällningen promenerade vi hemåt igen och väl hemma tränade vi lite "dutt" innan vi la oss för att slappa. "Duttandet" går faktiskt bättre än förväntat, hon har börjat förstå att det är nosen hon ska använda nu och inte tassarna. Dock följer ena tassen med en bit upp ibland samtidigt som hon duttar med nosen, men ännu så länge har jag överseende med det. Började faktiskt klura till övningen lite igår också, la locket på olika höjdnivåer och i olika vinklar - Vilda fixade alltihop! Enda problemet som jag ser nu är att hon lika snabbt som hon duttar är uppe med huvudet för att söka belöning nu, och grejjen med den här övningen är ju att nosen ska vara kvar på locket tills jag ger henne ett annat kommando. Menmen, övning ger färdighet!
Fick dessutom lite passivitetsträning på köpet, jag hjälpte nämligen Eva i trimmet lite så Vilda var tvungen att "ta hand om sig själv". Strosade runt i affären på egen hand och fick lite leksällskap av Anne som tittade in. Knyckte inget gott ur hinkarna heller - duktig hund!
Jag la undan en öronpeang och en borste också, fram till dess att jag får lite pengar i slutet av månaden. Nu blir det till att rycka öron på ett mer effektivt sätt! (Vilda kommer avsky mig...)
Så, mot kvällningen promenerade vi hemåt igen och väl hemma tränade vi lite "dutt" innan vi la oss för att slappa. "Duttandet" går faktiskt bättre än förväntat, hon har börjat förstå att det är nosen hon ska använda nu och inte tassarna. Dock följer ena tassen med en bit upp ibland samtidigt som hon duttar med nosen, men ännu så länge har jag överseende med det. Började faktiskt klura till övningen lite igår också, la locket på olika höjdnivåer och i olika vinklar - Vilda fixade alltihop! Enda problemet som jag ser nu är att hon lika snabbt som hon duttar är uppe med huvudet för att söka belöning nu, och grejjen med den här övningen är ju att nosen ska vara kvar på locket tills jag ger henne ett annat kommando. Menmen, övning ger färdighet!
torsdag 8 oktober 2009
Barnvakt
Idag har jag och Vilda agerat barnvakt åt Yra. Hon kom till oss tidigt imorse för att sedan spendera några timmar här. Vi gick på långpromenad hem till mamma i Vättersnäs (min kära mor är på Mallorca, därför bor Vilda just nu med mig på Rosenlund) för att där klippa Yras små klor. Hon tycker inte speciellt mycket om det där med kloklippning, Yra. Men med lite vilja går allt. Och det gick smidigare den här gången än sist hur som helst! Vilda var väl inte direkt till någon hjälp kan jag inte påstå. Hon ville mer än gärna vara med på trimbordet och tyckte det var minst sagt tråkigt att behöva ligga i sängen och titta på.
Agilityträning
Idag stod det som vanligt träning på schemat och vi åkte upp till June för att träna lite tillsammans med klubbkompisarna.
Vi byggde upp en hoppklass 2-bana med många framför- och bakombyten. Och dessutom med en hel del snurrar och backningar inblandat. Till en början delade vi upp banan i två delar som vi finslipade var för sig. Då kändes det som om vi hittade flytet i båda delarna. Men så fort man lägger ihop det till en hel bana så är det något som trasslar till sig. Minst nöjd är jag med slutet på hela banan, från och med platta tunneln till hopphinder nummer 17, där blev inte bytet riktigt som jag tänkt mig och vi både krockade och missuppfattade varandra Vilda och jag. Men det var nyttigt att träna på! Slalomet gick riktigt bra från "fel håll" idag, är i ärlighetens namn lite förvånad. Vilda tog ingången väldigt fint de flesta gånger och höll ett jämnt och rytmiskt tempo igenom alla tolv pinnar. Mot slutet var det dock något som luktade väldigt gott ute i det långa gräset och iochmed det blev slalomet mindre intressant. Något annat som jag blev riktigt nöjd över var bytet mellan hinder nummer 3 och hinder nummer 4, ett smidigt framförbyte som sedan satte mig i rätt position inför slalomet!
Vi byggde upp en hoppklass 2-bana med många framför- och bakombyten. Och dessutom med en hel del snurrar och backningar inblandat. Till en början delade vi upp banan i två delar som vi finslipade var för sig. Då kändes det som om vi hittade flytet i båda delarna. Men så fort man lägger ihop det till en hel bana så är det något som trasslar till sig. Minst nöjd är jag med slutet på hela banan, från och med platta tunneln till hopphinder nummer 17, där blev inte bytet riktigt som jag tänkt mig och vi både krockade och missuppfattade varandra Vilda och jag. Men det var nyttigt att träna på! Slalomet gick riktigt bra från "fel håll" idag, är i ärlighetens namn lite förvånad. Vilda tog ingången väldigt fint de flesta gånger och höll ett jämnt och rytmiskt tempo igenom alla tolv pinnar. Mot slutet var det dock något som luktade väldigt gott ute i det långa gräset och iochmed det blev slalomet mindre intressant. Något annat som jag blev riktigt nöjd över var bytet mellan hinder nummer 3 och hinder nummer 4, ett smidigt framförbyte som sedan satte mig i rätt position inför slalomet!
Nu ska vi ägna resten av veckan (vad det gäller agilityn) åt att "dutta" med nosen på ett lock. Det lär jag in med hjälp av klicker och godis och sådana typer av "trix" brukar gå relativt fort att lära in. Dock har jag, för några år sedan, lärt vilda trampa på lock och inte använda nosen. Så det kan väl bli lite omständligt att lära om. Men skam den som ger sig!
Dagens träningsbana
Dagens träningsbana
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)